Debatt: Så får fler bättre pension

2012-12-05

Den här debattartikeln publicerades den 5 december 2012 på Dagens industri Debatt 

Alla borde få chansen att välja en traditionell försäkring också i premiepensionssystemet. I dag tar den enskilda spararen all risk i sina placeringar i premiepensionen. Men i en traditionell försäkring kan varje sparare förutse sin pensionsnivå. Det skriver Anders Sundström, Folksam, och Lars-Åke Vikberg, KPA Pension.

Hela systemet med premiepension ska ses över. Det välkomnar vi. Avkastningen där har varit endast 3,1 procent i snitt per år under 2001-2011. Samtidigt har avkastningen i de ledande traditionella försäkringsbolagen varit 5,4 procent – dessutom med en garanterad avkastning i botten. Därför borde alla få chansen att välja traditionell försäkring också i premiepensionssystemet.   

I tio år har vi haft möjlighet att göra egna fondplaceringar utan större framgång för de flesta.  Visst har nästan två av tre premiepensionssparare aktivt någon gång placerat pensionspengar i någon av fondtorgets 803 fonder. Många har valt någon av torgets tio populäraste fonder. Trots att avkastningen i dessa fonder inte imponerar väljer de flesta att stanna kvar istället för att byta. Orsaken är de tre o:na: okunskap, ointresse och otrygghet.

Detta är troligen förklaringen till varför allt fler pensionssparare tar hjälp med att placera sina pensionspengar. I dag är sköter banker och företag fondbytet åt över en halv miljon pensionssparare. Deras tjänster kostar oftast mer än vad de lovar. Avgifterna är höga och avkastningen når sällan genomsnittet för samtliga sparare i premiepensionssystemet.

Lösningen - ett välbeprövat alternativ

Lösningen skulle kunna vara ett mindre dyrt men välbeprövat professionellt alternativ - traditionell pensionsförsäkring. Märkligt nog får inte yrkesarbetande spara här till sin premiepension utan endast de som har gått i pension. Traditionell pensionsförsäkring innebär oftast även en garantiränta och ger dessutom återbäring om pensionsbolaget överträffar sitt förväntade avkastningskrav.

I traditionell pensionsförsäkring placerar pensionsbolaget premiepengarna i aktier, obligationer och fastigheter för att få bästa möjliga avkastning. Dessutom kan ett pensionsbolag investera i svårtillgängliga tillgångar som infrastruktur, skogsfastigheter och andra finansiella instrument för att få en bättre placeringsmix.

Stor skillnad i avkastning

I dag tar den enskilda spararen all risk i sina placeringar i premiepensionen. Detta i motsats till en traditionell försäkring. Här kan varje sparare förutse sin pensionsnivå, vilket innebär en trygghet sin inte finns i premiepensionssystemet. Där har vi under perioden 2000 – 2011 fått uppleva en riktig berg-och-dalbana i värdeutvecklingen. Skillnaden i avkastning mellan toppen och botten har varierat mer än 30 procentenheter, något som förklarar det högst mediokra årsgenomsnittet på 3,1 procent. Under samma tid har de traditionella pensionsförsäkringarna bland de ledande pensionsbolagen haft en genomsnittlig avkastning på 5,4 procent. 

Arbetsgivarna och facket har sedan länge insett värdet av att erbjuda de anställda traditionell pensionsförsäkring i deras kollektivavtalade tjänstepensioner.  För både privatanställda tjänstemän och statsanställda är det till och med obligatoriskt att placera en viss del av sin pensionspremie i en sådan försäkring.

Vi är övertygande om att erfarenheterna från både den privata och den kollektivavtalade pensionsmarknaden för traditionell pensionsförsäkring skulle kunna vara positiv för översynen  av premiepensionssystemet som regeringen tillsatte somras.  I uppdraget här ingår bland annat att analysera den kraftiga spridningen i avkastning. Översynen ska också  analysera sambandet mellan fondbytesaktivitet och avkastning samt på vilket sätt premiepensionssystemet bidrar till att sprida risken i den allmänna pensionen.

Orimliga pensionsskillnader

Risken för slumpmässiga orättvisor är emellertid ingen nyvunnen insikt, utan har varit känt sedan systemet sjösattes. Pensionsreservutredningen som fixerade grunden för systemet konstaterade att premiepensionen skulle komma att variera kraftigt mellan spararna. För ett par år sedan redovisade Premiepensionsmyndighetens sista generaldirektör Johan Hellman en beräkning, där det skilde upp till 4300 kronor per månad i premiepension mellan två personer. Detta trots att de hade samma livsinkomst. Enligt Magnus Dahlquist, professor vid Stockholms Handelshögskola, finns vinnarna bland de sparare som har gjort mer än 50 val under de senaste tio åren. Förlorarna återfinns bland dem som endast har gjort ett eller två val under samma period. De riktigt stora vinnarna är ytterst få,  omkring 50 000 sparare, enligt Pensionsmyndigheten.

Vi anser att det är orimligt med så stora skillnader i ett obligatoriskt statligt pensionssystem. Bristerna som orsakar detta har vi uppmärksammat tidigare och bland annat föreslagit att antalet fonder minskas och ett tak införs för både avgifter och risknivåer. Men det räcker inte. Vårt budskap till regeringens översyn av premiepensionssystemet är därför enkelt. Pensionsspararna måste ha möjlighet att få välja en trygg och bekymmerslös hamn i premiepensionssystemet. Låt traditionell pensionsförsäkring bli valbar även för aktiva premiepensionssparare!

Lars-Åke Vikberg 
Vd KPA Pension

Anders Sundström      
Vd Folksam

 


 

Med anledning av några kommentarer på vårt debattinlägg vill vi förtydliga detta:

Premiepensionen kommer att utgöra drygt 20 procent av den allmänna pensionen för en genomsnittlig pensionär,  när systemet är fullt utbyggt i mitten av 2030-talet. Den sammanlagda allmänna pensionen motsvarar då  55 procent av pensionärernas slutlön. Därför är det viktigt att premiepensionssystemet kan erbjuda en sparform som är trygg och ger en rimlig avkastning. Den  traditionella pensionsförsäkringen har bevisat att detta går – avkastningen i de ledande tradliv-bolagen var 5,4 procent i snitt mot 3,1 i snitt för spararna i premiepensionssystemet. De ledande tradliv-bolagen är i dag ekonomiskt starka och har hög solvens, något som visar att de klarar sina pensionsåtaganden med synnerligen god marginal i framtiden. 

Poängen med traditionell pensionsförsäkring är att skapa en långsiktigt väl avvägd placeringsmix mellan olika tillgångar i obligationer, aktier, fastigheter och investeringar i infrastruktur.  En viktig del här är givetvis obligationer, varav Folksam och KPA Pension främst placerar i svenska obligationer.  

Det statliga förvaltningsalternativet (Såfa) är knappast någon värdig ersättare för traditionell pensionsförsäkring, som vissa hävdar. Den slutsatsen är för snabb och ogrundad. För det första har Såfa endast varit drift i knappt två. För det andra är risknivån hög,  alla under 60 år får samtliga sina pensionspengar placerade i  aktier, därefter sänks andelen något. En sådan placering skulle vi aldrig rekommendera en kund som vill placera sina pensionspengar tryggt. Speciellt med tanke på de kraftiga svängningarna som råder på börsen.

 

Lars-Åke Vikberg 
Vd KPA Pension

Anders Sundström      
Vd Folksam