Så påverkar pandemin pensionsskulden:
- Prisbasbeloppet (PBB). Inflationen har fallit och dragit ner PBB, både för 2021 och i kommande års prognoser. Det ger lägre uppräkning av pensionsskulden.
- Inkomstbasbeloppet (IBB). Stödåtgärder har gjort att inkomsterna i riket inte fallit så mycket, men en nedåtpress kan komma senare. En lägre uppräkning av IBB skulle leda till att fler får förmånsbestämd.
Hur intjänade pensionsrätter utvecklas över tid bestäms främst av prisbasbeloppet (PBB) och inkomstbasbeloppet (IBB), vars framtida nivåer varierar stort i årets prognoser. –Det har skapat ryckighet och osäkerhet, säger Sven Lannhard, chef för Pensionsekonomitjänster hos KPA Pension.
Klart är att pandemin pressat ner inflationen. För 2021 skrevs PBB upp med bara 0,6 procent, och de närmaste åren räknar SKR med att inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål på 2 procent. Det innebär att pensionernas uppräkning förblir låg. Det har varit svårare att sia om inkomstbasbeloppet, som bestämmer vilka inkomster som ger rätt till förmånsbestämd pension. För 2020 var gränsen 41 750 kronor i månaden.
IBB styrs av lönesumman i landet, och i början av pandemin spådde prognosmakare att ökad arbetslöshet skulle hålla de samlade inkomsterna nere. Men statliga stödåtgärder har fått kakan att växa även i år. I november fastställdes IBB för 2021 till 68 200 kronor, dvs. en ökning med 2,1 %. De senaste makrobedömningarna för 2022 visar på en fortsatt låg inflation och en ökning av inkomstbasbeloppet med 2-3 procent.
Som exempel har Sven Lannhard räknat på SKRs senaste makrobedömning från slutet av november. Det visar på lägre kostnader för 2022 och 2023 på den förmånsbestämda ålderspensionen jämfört med tidigare prognoser. Osäkerheten är förstås fortfarande stor, tillägger han. Kostnaden för 2021 ligger i linje med tidigare prognoser från augusti då den justerades ned, beroende på mycket lägre inflation.