Så säkrade Svedala framtidens pensioner

Svedala Kommun gjorde en tidig avsättning öronmärkt för framtida pensioner. ”Det säkrade upp att det fanns pengar när pensionerna skulle betalas”, säger ekonomi- och utvecklingschefen Boris Blumenfeld.

Redan i slutet av 1990-talet har det kommunala tjänstepensionssystemet förändrats i grunden – från svåröverskådliga förmånsbestämda åtaganden till moderna avgiftsbestämda avtal (samma som premiebestämda avtal) där kostnaden är tydlig redan från början. Med införandet av AKAP-KR omfattas nu omkring 90 procent av alla kommunanställda av ett avgiftsbestämt system.

Trots detta finns fortfarande en omfattande pensionsskuld – beräknad till cirka 600 miljarder kronor – som kommer att påverka kommunsektorns ekonomi under flera decennier framåt. Samtidigt är det många kommuner som inte uppdaterat sina strategier, trots att förutsättningarna förändrats i grunden.

– Pensionskostnaderna är en stor post i den kommunala budgeten, med flera risker som kräver kontroll och en långsiktig strategi. Förändringar inom pensionsområdet gör det nödvändigt att se över sina pensionsstrategier, säger Ninni Wibeck, chef affärsområde Arbetsgivare, KPA Pension.Ninni Wibeck, chef affärsområde Arbetsgivare, KPA Pension.

Säkrade upp pengarna

KPA Pensions rapport ”Pensionskostnader i förändring” visar att det finns goda exempel på kommuner och regioner som agerat proaktivt – men också att många behöver se över sina pensionsstrategier i takt med att pensionsområdet förändras. Bland de goda exemplen finns Svedala kommun.

Där tänkte man tidigt på pensionsskulden och öronmärkte pengar redan 1996. På samma sätt nappade kommunen direkt på den stora försäkringsupphandlingen 2001 som initierades av kommunförbundet Skånes kommuner.

– Det säkrade upp att det fanns pengar när pensionerna skulle betalas. En trygghet, så att man inte lever över sina tillgångar, säger Boris Blumenfeld.

”Ingen svår ekvation”

I samband med försäljningen av kommunens fastigheter 2013, gjordes en första större pensionsinlösen på 150 miljᵒner kronor på ansvarsförbindelsen. Och när Boris Blumenfeld satte sig i chefsstolen 2020 var det i en tillväxtkommun med rejäla investeringsbehov, samtidigt som kostnaderna skulle öka under kommande år.

Pensionskapitalförvaltningen gick dock bra, det fanns drygt 257 miljoner kronor i portföljen. Undantaget var de räntebärande fonderna vars avkastning varierade, och även gick med förlust vissa år.

– Vi sålde av våra räntefonder, det var ingen svår ekvation. Pensionsförsäkringen med sin garantiränta och avkastning var ett bra alternativ. Dessutom väntade en uppräkning av livslängdsantagandena. Det var rätt tillfälle att lösa in delar av ansvarsförbindelsen.

Inlösen bästa lösningen

Detta innebar att kommunen kunde göra en inlösen på sammanlagt 100 miljoner kronor.

– Vi löste in de årgångar som var mest lönsamma, som gav bäst effekt på kassaflöde och resultat. I nuläget minskar kostnaderna med fyra till nio miljoner kronor årligen fram till 2028, samtidigt har överskottsfondens utdelning varit gynnsam för oss, säger Boris Blumenfeld och fortsätter:

– Det var ganska lätt att få med politikerna på en pensionsinlösen. Vi hade gjort samma sak i Burlöv något år innan, jag kunde visa på bra erfarenheter därifrån.

Året därpå var resultatet återigen starkt: skulle man då amortera på lån eller pensioner? Det blev pensionsinlösen som bedömdes vara den bästa lösningen, nu med 62 miljoner kronor.

– I dagsläget kommer vi inte lösa in mer av ansvarsförbindelsen, det kostar förmodligen mer än det smakar. Vi kan använda pensionskapitalet till att amortera på skulder och investera i infrastruktur, berättar Boris Blumenfeld.