Stor ökning av pensionskostnaderna

Från i år ökar kommunsektorns pensionskostnader till en helt ny nivå. Främsta orsaken är att lönesatsningar skickar fler över gränsen för att tjäna in förmånsbestämd pension.

– 2018 är ett väldigt dyrt år. Bra mycket mer ska sättas av, säger Sven Lannhard, chef för pensionsskuldsenheten på KPA Pension.

Även om avgiftsbestämd tjänstepension håller på att fasas in, omfattas fortfarande en majoritet av det förmånsbestämda systemet – det gäller födda 1985 och tidigare.

I år går gränsen för sådan pension vid cirka 39 000 kronor. Genom lärarlyft och andra satsningar kommer många över den månadslönen. Med viss eftersläpning ger det stora kostnadsökningar.

Därtill har beräkningen av inkomstbasbeloppet ändrats och sänkt gränsen för förmånsbestämd pension.

Allt fler har rätt till förmånsbestämd pension

KPA Pension har tittat på lärarna i Skånes kommuner. Idag har 500 rätt till förmånsbestämd pension, vilket 2022 ökar till 1 800 eller ungefär var fjärde lärare. Med 30 års kommunal anställning får de cirka 60 procent av överskjutande lön i pension.

Sven Lannhard exemplifierar med en 55-åring som ligger på gränsen och får 5 000 kronor extra per månad i lärarlyftet. Med full intjäningstid ger det 3 000 kronor i pension. För att betala det livet ut krävs ett målkapital på en miljon kronor, som sätts av under tio återstående arbetsår. Det motsvarar 8 000 kronor i månaden – mer än lönelyftet.

Landstingen har redan fler högavlönade, men även här hamnar kostnaderna på en ny nivå. I ett stort landsting ökar i år nyintjänad förmånsbestämd pension med 34 procent.

Fler orsaker till ökade pensionskostnader

Även ränteeffekter, stigande inflation och ökad livslängd drar upp pensionskostnaderna och behövligt målkapital.

– Kommunerna behöver ta höjd för detta i sin ekonomi.

KPA Pension levererar femårsprognoser där variablerna fångas.

– Vi kan också visa på effekten för olika personer som anställs. Det kan skilja stort mellan en ung och äldre lärare och beroende på hur länge personen jobbat.